1. Samtliga bilar ska vara avstängda med tändningen av
2. Använd skyddsglasögon, skyddshandskar och väl tilltagna startkablar som gärna har överspänningsskydd
3. Det urladdade batteriet får inte vara fruset, kontrollera även så att båda batterierna har samma spänning, vanligtvis 12 volt.
4. Koppla samman pluskabeln, först till batteriets pluspol i den hjälpande bilen och därefter till pluspolen på batteriet i bilen som inte startar.
5. Koppla samman minuskabeln, först till batteriets minuspol i den hjälpande bilen och sedan till en jordpunkt långt ifrån batteriet i den bil som inte startar.
6. Starta den hjälpande bilen och låt ladda batteriet i ett par minuter med en tomgång på ca 1500 varv
7. Stäng av den hjälpande bilen och koppla bort startkablarna i omvänd turordning.
8. Prova att starta den bil som inte startar, upprepa annars laddningen en gång till .
Notera: Starta endast en bil med startkablar om batteriet nyligen laddats ur, t ex. om lamporna, stereon eller liknande varit igång för länge, ej om batteriet varit urladdat under en lång tid, då bör laddningen byggas upp sakta men säkert med hjälp av en bra batteriladdare.
1. Parkera hjälpbilen bredvid den bil som inte startar, håll god marginal så att respektive bil inte vidrör den andres kaross/plåt vilket medfö att strömmen kan vandra mellan bilarna.
2. Stäng av den hjälpande bilen, dvs. tändningen av. Tändningsläget ska även vara i av-läge hos den bil som inte startar.
3. Personsäkerhet: Använd åtminstone skyddsglasögon och skyddshandskar. Ta av dig eventuella ringar, armband, halsband och håll inga verktyg i händerna samtidigt, ingen metall på dig överhuvudtaget som kan komma i kontakt med startkablarna. Tändare och brinnande cigaretter hör heller inte hemma vid inkoppling av startkablar. Använd grova startkablar vad gäller koppartråden, gärna med överspänningsskydd som extra säkerhet samt tillräcklig längd på kablarna. Snabb tillgång till en första hjälpen väska är ett måste ifall olyckan uppstår (kitet bör inkludera ögonskölj), och som andra åtgärd bör man alltid besöka akutmottagningen omedelbart.
4. Kontrollera så att batteriet som behöver laddning inte är fruset om det är kallt ute, är det minusgrader och det har fått stå en stund så är det troligtvis fruset, då måste batteriet tinas upp väl före användning då det annars har svårt att ta emot laddning vilket kan resultera i att det antänder. Samtliga batterier ska även ha samma spänning vilken vanligtvis är 12 volt (en del äldre bilar kan ha 6 volt, läs alltid av vad som står på batterierna).
5. Koppla ihop pluskabeln från pluspolen på batteriet i den hjälpande bilen till pluspolen på batteriet i den bil som inte startar. I vissa fall sitter batteriet monterat i bagaget (exempelvis BMW, Mercedes osv.) eller dolt i motorrummet, då brukar det finnas en separat framdragen och lättillgänglig pluspol.
6. Koppla ihop minuskabeln från minuspolen på batteriet i den hjälpande bilen till en separat jordpunkt på den bil som inte startar (ej minuspolen på batteriet utan istället så långt ifrån batteriet som möjligt på den bil som inte startar då det alltid är sista inkopplingen som kan bilda en gnista , eftersom kretsen blir komplett när sista klämman kopplas in, och eftersom ett batteri som laddas ger ifrån sig knallgas så kan det betyda livsfara om batteriet antänds då det kan stänka syra i ögonen och på kroppen samt plast och metallbitar som kommer i hög hastighet från batteriet). Kontrollera så att jordpunkten inte är en lackerad yta då dessa inte ger kontakt med så låg spänning som ett bilbatteri har. Om det finns möjlighet, leta efter en jordpunkt som är i lägre höjd än batteriet då knallgas stiger uppåt. I vissa fall sitter batteriet monterat i bagaget eller dolt i motorrummet, då brukar det finnas en separat framdragen och lättillgänglig minuspol som kan användas istället för en jordpunkt.
7. Försäkra dig om att samtliga startkablar sitter ordentligt fast så att de inte kan rubbas och bilda gnista under laddningen. Placera dem på ett sådant sätt så att du ej behöver stiga över dem och riskera att klämmorna lossnar och en pluskabel eventuellt får kontakt med någon jordpunkt då detta innebär kortslutning.
8. Starta endast den hjälpande bilen.
9. Varva den hjälpande bilen i cirka 1500 varv på tomgång i ett par minuter, försök inte att starta den bil som inte startar samtidigt som batteriet laddas (starthjälp bör som sagt endast ges till en bil som precis inte startar, ej till ett fullt urladdat batteri varav det brukar räcka med att batteriet laddas separat och att man gör startförsöket efter att kablarna lossats).
10. Stäng av den hjälpande bilen.
11. Koppla loss startkablarna i omvänd ordning, jordpunkten först och sedan minuspolen och därefter pluskabeln. Koppla aldrig bort minuskabeln och pluskabeln samtidigt då risk finns för att de råkar få kontakt med varandra vilket betyder kortslutning.
12. Prova att starta den bil som inte startar, upprepa annars stegen igen alternativt ladda batteriet med en riktig batteriladdare samt kontrollera så att det inte är defekt. För att öka chansen att starta den bil som inte startar så kan man göra startförsöket medan den hjälpande bilen står på tomgång, dock ökar då även risken för elektronikfel (en risk som för övrigt alltid finns).
Knallgas är en farlig gas som lätt kan antändas av en liten gnista , gasen uppstår då ett batteri laddas eftersom det blir varmt och syran i batteriet dunstar lite. Mängden gas som uppstår är olika mycket beroende på om batteriet är öppet (ett batteri som man kan fylla på med destillerat vatten) eller om det är underhållsfritt (man kan inte fylla på batteriet med destillerat vatten). Det uppstår minst knallgas hos ett underhållsfritt batteri, dock ska man ändå vara mycket försiktig då det alltid ventileras lite och gasen kommer ut, särskilt vid felaktig laddning. Exempel på underhållsfria och täta batterier är GEL-batterier och AGM-batterier.
Använd alltid (utan undantag!) åtminstone skyddsglasögon och skyddshandskar vid användning av startkablar, detta tar ingen plats i bilen och är en mycket billig försäkring som skyddar dig mot eventuella skador som kan uppstå, du vill inte bli blind eller få frätskador någon annanstans. Dessutom är denna simpla säkerhetsutrustning bra till annat, såsom om du behöver kontrollera oljan, kylarvätskan eller dylikt. Är det en absolut nödsituation att starta bilen med startkablar och du saknar riktiga skyddsglasögon så är det bättre än ingenting med vanliga glasögon, läsglasögon eller liknande, titta även bort och blunda så gott det går. En olycka kan dock tyvärr alltid uppstå, förbered därför med ett första hjälpen kit som gärna inkluderar ögonskölj, därefter bör man besöka akuten snarast beroende på skadans omfattning.
För att förhindra eventuell antändning av ett batteri så kopplar man alltid sista inkopplingen av startkablarna till en jordpunkt långt ifrån batteriet på den bil som inte startar (det är alltid sista inkopplingen som kan ge en gnista eftersom det är då kretsen blir komplett och sluten). Jordpunkten får ej vara lackerad då den inte ger kontakt i sådana fall, eftersom ett batteri har för låg spänning för att kunna ge kontakt över färgen, samt att den som sagt ska vara långt ifrån batteriet vilket gör så att eventuell gnista som uppstår håller sig borta från batteriet där det kan ha samlats knallgas. En del bilar har batterierna i bagaget eller dolda i motorrummet, då bidrar det automatiskt till att man kopplar in kablarna på separata poler som finns framdragna och därmed inte i närheten av batteriet.
Fastän att det inte uppstår särskilt stor mängd knallgas vid användning av startkablar på ett välventilerat utrymme utomhus så ska man alltid förbereda sig med skyddsglasögon, skyddshandskar och att sista kopplingen av klämman sker till en jordpunkt långt ifrån batteriet.
Använd grova startkablar (kopparn ska vara grov, inte bara gummimaterialet över kabeln) och som gärna har överspänningsskydd. Överspänningsskyddet skyddar mot kortslutning som annars kan orsaka både personskada (det blir varmt) och materialskada avseende elektroniken.
Kortslutning innebär precis det namnet antyder, att slutningen av strömmen (plus och minus kopplas ihop) sker "för kort", dvs. utan någonting däremellan som motstånd. Exempel är om man råkar lägga plusklämman mot minusklämman eller tappar plusklämman på karossen på den bil som inte startar medan alla andra kablar är anslutna, då går strömmen fritt mellan plus och minus och det blir varmt i kablarna och batteriet kan antända. Laddar man däremot ett batteri så finns där ett motstånd och det är inte längre "för kort" slutning av strömmen.
Denna guide försöker ta hänsyn till att båda bilars elektronik inte skadas vid användning av startkablar, varav guiden rekommenderar att först ladda batteriet och sedan försöka starta den bil som inte startar, vilket betyder att några startkablar aldrig är inkopplade samtidigt som ett startförsök görs. För att öka chansen att starta den bil som inte startar så kan man göra startförsöket medan den hjälpande bilen står på tomgång, dock ökar då även risken för elektronikfel (en risk som för övrigt alltid finns), detta rekommenderas dock ej men mycket beror även på situationen.
Användning av startkablar bör endast göras i nödsituationer där man behöver ha igång den bil som inte startar snarast. Starkablar bör ej användas för att ladda ett fullt urladdat batteri, endast om man exempelvis ha råkat ha igång bilens belysning, radio eller annan utrustning för lång tid med motorn av, och den behöver en mindre laddning under några minuter för att starta. Är batteriet helt urladdat så ska man använda en riktig batteriladdare som bygger upp laddningen på ett säkert sätt.
Ett vanligt förekommande sätt att starta en bil med startkablar, som medför både större risk för personskador samt materialskador, är att man kopplar på startkablarna från plus till plus och minus till jordpunkt (på den bil som inte startar) medan den hjälpande bilen är igång samt att man även gör startförsöket med bilen igång. Detta samtidigt som man står helt utan någon skyddsutrustning. En del kanske även lägger minuspol till minuspol, undvik åtminstone detta och kom ihåg en av de viktigaste punkterna: Dra startkablarna från den hjälpande bilen till bilen som inte startar i ordningen plus till plus, minus till jord.
Även om ovanstående sätt fungerar (med enda fördelen att det går snabbt och att man kanske får igång en bil som stått stilla länge) så rekommenderas det inte. Den lilla stund som det tar extra att sätta säkerheten först är mer än väl värt det i slutändan. Riskera inte att bli blind, få skador i ansiktet, på händer och armar samt att bilens elektronik blir förstörd.
Denna hemsidas huvudsyfte är att informera om hur man på ett säkert sätt startar en bil med startkablar. Användning av en så kallad startbooster/starthjälp beskrivs ej, läs de medföjande instruktionerna om en sådan används.
Guiden på denna hemsida är generell och försöker inte påstå sig vara det främsta- eller korrekta tillvägagångsättet för att koppla in startkablar, det finns sannolikt många uppfattningar om detta. Guiden inriktar sig inte på någon särskild bilmodell, du bör först och främst alltid rådgöra med den hjälpande bilens instruktionsbok samt instruktionsboken tillhörande den bil som inte startar om det finns några instruktioner specifikt för bilarna. Informationen på denna hemsida är från egen erfarenhet av inkoppling av startkablar samt kunskap från en del bilars instruktionsböcker. Har du som läsare några tips om förbättringar och/eller tillägg till guiden så är du varmt välkommen att skicka ett mejl.
All användning av denna guide sker på egen risk, inget ansvar tas för eventuella personskador eller materialskador, om du inte känner dig absolut säker och förstår principen bakom inkoppling- och användning av startkablar så bör du inte gå vidare utan istället lämna det till någon som är kunnig inom området.
Reservation för eventuella felaktigheter.